Vägen till Tokyo

I morse var det meningen att det skulle bli ett långpass kondition men se jag glömde ställa väckarklockan och sussade väldigt sött fram till klockan var över nio. Jag försöker vara besviken men det går inte… Jag sov så gott! Juh.

När jag kom hem från jobbet i torsdags tog jag en lång dusch och när det sen var dags att klä på sig för att rulla mot storhandling med Lilla Storasyster så insåg jag att det jag gått och väntat på nu har börjat hända. Min kropp håller på och förändras av cyklingen. Konditionen blir bara bättre och bättre och mina lår har nu börjat växa. Det kanske inte låter så värst hemskt men fanijäsiken vad svårt jag hade att dra på mig mina favvisjeans i torsdags! De var nytvättade och jag var nyduschade men så svårt brukar det inte vara…

Idag efter duschen ställde jag mig och stirrade på mig själv i spegeln, alldeles naken var jag, och det jag såg är verkligen inte dåligt. Benen har definitivt börjat få andra former, magen har slankat till sig och mina små muffins kanter vid höfterna har krympt. Jag har inte minskat i vikt men jag har definitivt lagt på mig muskler!

Jahaja. Då är det bara att försöka lära sig nya storlekar igen dårå… Det är roligt att ganska snabbt kunna få kroppsliga resultat på fysisk aktivitet men det är rätt knäckande att byta garderob varje gång jag förändrar min träning det minsta lilla, nu ska det förhoppningsvis räcka med lite nya byxor den här gången…

Damkläder är inte gjorde för vältränad tjejer med starka axlar och överarmar och cyklingssnygga lår kan jag bara informera om. Framför allt inte när man som jag _inte_ vill gå omkring i sportkläder hela dagarna utan faktiskt gillar att ha ett par snygga byxor eller en figursydd skjorta emellanåt.

Jag kan ju härmed också konstatera att vill jag behålla min kroppsform så ska jag ligga alldeles stilla med min träning och inte förändra någonting, då ser jag ut som jag gör. Som om _det_ verkligen kommer hända! Jag som ständigt letar nya små utmaningar och vill utvecklas framåt och uppåt hela tiden.

*inser*
Om tre veckor börjar jag med yoga….!
Jag undrar vad sjutton DET kommer göra med mig och min lilla kropp…… o.O

Jag har just fått bekräftat att jag ska gå en 10 v kurs i yoga från och med 23:e februari. Gratis är den också!
Helt ärligt så har jag velat i tre dagar men tillslut landat i att min kropp kommer tacka mig, det kanske får vara värt slutet på lediga måndagar och eventuellt får ett konditionspass stryka på foten.
Det värsta som händer är att jag inser att det faktiskt inte är något för mig och då får jag väl helt enkelt prata med ledaren om att lämna min plats till någon annan. Typ.

Nu ska jag bli stark, smidig, smart, snygg och allmänt framgångsrik.
Det ryktas att yoga är svaret på allt.