Vägen till Tokyo

Kendoflickan/AnnaL vill veta hur vi egentligen tränar när vi tränar naginata. Så nu tänkte jag berätta det.

I Uppsala så tränar vi från och med den här terminen tre gånger i veckan. Måndagar Shiai, onsdagar grundteknik engi/shiai och söndagar engi. Det är olika ansvariga instruktörer för de tre olika passen.

Vi börjar med måndagar, 19.30-21.30 (flyttat från onsdagar), Danssalen vid Budohuset
Måndagarna är vårt nya pass. Vi provar att utöka vår träning med ett rent shiai-pass (kamp). Senpai J är ansvarig och eftersom han här regerande svensk mästare i shiai två år i rad så är det inte så konstigt att han håller i det. Vi brukar börja med uppvärmning; springa på rad, sjunga röstuppvärmning, värma upp nacke, vader, etc. När vi är varma och lite lagom svettiga så är det dags för seiza med naginata. Efter seiza börjar teknikpasset med vad nu Senpai vill att vi ska träna på. Ofta inleder vi med happô-buri och uchikaeshi, sen blir det teknik. Det kan vara huggkombinationer, det kan vara ett hugg hela passet, lite vad som helt enkelt. Oftast blir det en sväng av shiai, dvs sparring, eller geiko i någon form. Fokus är ofta att försöka tillämpa just de saker vi övat på i teknikform. Få upp farten eller få en riktigt snygg teknik även när det blir kamp av det. Våga slappna av och ha roligt!
Sedan hösten så avslutar vi ofta med ett rejält fyspass; armhävningar, sit-ups, tåhävningar, märkliga och utmattande hopp etc. Senpai vill att vi ska komma i form…
När vi sen är riktigt, riktigt trötta är det dags för seiza och sen får vi duscha!
Målet med måndagsträningen är i dagsläget att de som har tränat en del i rustning ska få ett rejält teknik- och shiaipass. Det är inte fokus på nybörjaren utan på den avancerande. När träningen var på onsdagar och var ett av två pass i veckan var det mer blandad träning men nu renodlar vi och hoppas att det ska ge våra avancerade riktigt utmanande träning.

Så blev det onsdag, 18.30-20.00 i Domarringens gymnastiksal
Hur onsdagarna ska se ut vet jag faktiskt inte eftersom det här passet är nytt för oss alla. Senpai E håller i passet och det handlar om grundtekniker. Hugg, pareringar och förflyttningar. Det kan antingen vara med inriktning mot engi eller mot shiai, det beror på vad Senpai känner för. Fokus ligger på att ha tid att ägna sig åt teknik och det viktiga kanske inte alla gånger är att tillämpa utan att jobba med den i detalj i dess grundform. Det blir spännande att se vad Senpai gör av det!
Målet med onsdagsträningen är att framför allt nybörjarna ska känna att det finns tid för grunderna utan att stressa eller försöka klämma in något för alla. Även de avancerade borde gå på passen eftersom grundteknik aldrig är fel att träna på men en anledning till att vi lagt till det här passet är att det kommit önskemål från nybörjare och lägre graderade att få ett pass där man känner att man får tid för det grundläggande.

Söndag, engi, 18.00-19.30, Stora dojon i Budohuset
Senpai K är boss på söndagar och då är det engi som gäller.
Oftast är det fri uppvärmning i ca 10 minuter som följs av seiza. Teknikpasset brukar inledas av att vi antingen gör tekniker mot spegeln eller så ställer vi oss i solfjädersform mot Senpai för att hon ska se hur vi utför teknikerna. Det kan vara happô-buri, tekniker i grundform, tekniker i huggkombinationer, förflyttningar etc. Därefter blir det oftast någon eller flera engi-former som vi över på. Engi består av åtta stycken olika serier som utförs i par och Senapi har utsett en eller två lämpliga som vi ska ägna oss åt mer eller mindre i detalj. hur vi tränar på dom kan variera lite men eftersom vi idagsläget är så många så får vi ofta dela upp oss med två par som kör och sen rotation så nästa två par får träna samtidigt som Senpai K eller E ger feedback. Senapi E är ju trots allt regerande svensk mästare i engi.
När klockan som vanligt sprungit förbi alldeles för fort så är det dags att tacka av i seiza.
Söndagsträningen är lugn, osvettig, teknikbaserad och engifokuserad. Det handlar om att hitta känsla i engi och få jobba med tillämpning av teknikerna i engi. Hitta tajming med fötter och naginata, hitta avslappning men energi.

Vi har på alla pass en öppen träning så tillvida att vi alla från första terminen ger varandra feedback. Ingen är för lågt graderad för att inte kunna kommentera saker som man tycker verkar konstigt eller ställa dumma frågor. Naginata är underbart på det sättet att det handlar om att anpassa teknikerna efter ens egna förutsättningar; jag är kort du är lång etc. Det finns inga krav på att du måste ligga på en specifik fysisk nivå för att träna utan du tränar helt och hållet utifrån dina egna förutsättningar.

Naturligtvis händer det att vi har en Senpai som får hjärnsläpp och får oss att svettas som bara den på söndagar för nu ska vi ha riktigt tempo i varje teknik! Eller så står vi pular med finlir ett helt shiaipass. Det varierar och det gör träningen till en ständig utmaning.

utöver det här så är vi några stycken som väljer att träna extra på onsdagsmorgnar eller fredagkvällar. Det är världsklass på onsdagsmorgnarna med Senpai K (världsfyra i shiai) och Senpai J (svensk mästare i shiai) som pushar och utmanar varandra…! Där kan vi snacka om egen fokuserad träning.

Själv kör jag lite nu och då på fredagar eftersom det är en väldigt skön kväll i veckan att träna på. Dessutom brukar jag allt som oftast kontaminera kendo-träningen med mina långa pinne och rycka i lämpliga gos-kendoka i ärmen för lite isshu-jiai. Utmanande, superklurigt och väldigt lärorikt! Jag vet att det gör mig till en bättre shiai-naginatadoka att möta kendoka i isshu-jiai, inte teknikmässigt men tävlingsmässigt.

Så där ja. Har du lite bättre koll på hur vi tränar naginata nu? Inte? Jamen, så kom och titta någon gång då. Stanna gärna en söndag och titta på vår engi, det är nog den som skiljer sig allra mest från gängse kendo-träning. Tror jag. Eller… Förresten!

Hur tränar ni kendo egentligen?